Rättvist och balanserat

"Wall Street indices predicted nine out of the last five recessions!" Paul A. Samuelson in Newsweek, Science and Stocks, 19 Sep. 1966

Month: November, 2013

Med de bästa av avsikter…

Jonas Vlachos skriver idag om en mycket tankeväckande studie om föräldrapengen (What Is the Case for Paid Maternity Leave?).

Det är inte alltid det blir som man har tänkt sig. Och alldeles säkert var inte föräldrapengen tänkt att vara en transferering från mindre till mer bemedlade. Men så verkar det ha blivit.

Advertisements

“Högre hyror i allmänhetens tjänst”

Det är intressant det här. Marknadspriser som “lösning” är ofta svårsmält ur ett rättviseperspektiv och det är väl helt rimligt, som Robin Östling är inne på i artikeln.

Själv anser jag att det går en jävligt suddig skiljelinje mellan fall då prisfrågan ligger inom ramen för normala människors rimliga prioriteringar. Jag har vänner som tycker att det är rimligt att lägga en väldigt stor del av sin disponibla inkomst på boende, för att få bo i innerstan, medan jag själv aldrig skulle välja det. Och det är väl helt ok. Men när personer med normala inkomster helt stängs ute från t.ex. Stockholms innerstad? Ja då blir det problematiskt.

Samtidigt är situationen som den ser ut väldigt märklig. Lotteriet (mja… det är väl ett väldigt riggat lotteri va?) där karakteristiskt få vinnare får en billig hyresrätt i ett bra läge, finansieras ju av förlorarna samt de som inte ens deltar. Men det är ingen idé att låtsas som att hyresmarknaden är en enkel fråga, även om mer bostadsbyggande känns som ett uppenbart första steg.

Själv blev jag irriterad över smörbristen för ett tag sedan. Jag hajar att många skulle blivit irriterade på Coop om de “chock-höjde” priset på smör med säg 50% under några månader. Men den kostnaden ligger inom ramen för alla arbetande människor. Förmodligen de flesta icke arbetande också. Dessutom finns substitut som inte påverkades nämnvärt. Men kedjorna valde istället tomma hyllor.

 

Svensson fortsätter ställa frågan

När ska det här bli en fråga Riksbanken tvingas svara på? Man kan tycka att en så samhällsekonomiskt viktigt instans, som dessutom ståtar med tal om transparens, bör kunna ge väl underbyggda svar på väl underbyggda frågor? Men vad gäller varför hushållens skulder verkar styra penningpolitiken i så stor utsträckning, ja då får vi bara svepande uttalanden.

Det är tur att vi har en världsledande auktoritet på penningpolitik som obevekligt fortsätter ställa frågan, även om det just inte verkar som han kommer få något svar den här gången heller.